Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter:
den högsta möjliga hastigheten för informationsöverföring enligt relativitetsteorin, en grundläggande egenskap hos rumtiden.
hastigheten för elektromagnetisk strålning, baseras på elektriska och magnetiska egenskaper hos ett medium.I vakuum är de lika stora. I andra medier utbreder sig strålningen långsammare.
Ljusets hastighet i vakuum, c, är en fysikalisk konstant och är 299 792 458 m/s (exakt värde). Denna hastighet är oberoende av observatörens rörelse – två olika observatörer kommer alltid att uppmäta samma hastighet, oavsett hur de rör sig i förhållande till varandra. Som en mera åskådlig föreställning om ljushastighetens värde kan nämnas att hastigheten motsvarar sträckan jorden runt sju och en halv gång på en sekund.
Historia
Aristoteles menade att ljusets hastighet var oändlig, en åsikt som i mångt och mycket sågs som allmängiltig, så även av bl.a Johannes Kepler, fram till 1600-talet. Galileo Galilei lär vara den förste som beskrev ett experiment för att mäta ljusets hastighet. Detta skulle göras genom att två personer utrustades med varsin lykta där man enkelt och snabbt kan blockera ljuset. Personerna ställer sig ett stycke från varandra.
