Impressionism är en konstriktning inom måleriet som uppstod i Frankrike under andra hälften av 1800-talet och som 1900 dominerade den europeiska målarkonsten. Det är främst två ting som karakteriserar impressionismen:
Målningstekniken är ofta skissartad med kraftig penselföring. Målarna använder grova synliga penseldrag eller färgfläckar. Detta skiljer sig mycket mot tidigare stilar där man försökt fånga små detaljer och göra färgfält med fina toningar.
Målarna börjar använda färger på ett nytt sätt, bland annat för att måla ljus och skuggor. Då man tidigare oftast hade skildrat skuggagenom att göra ytan svartare började impressionisterna använda komplementfärger; skuggor kunde exempelvis målas blå som kontrast mot de ljusa ytorna som kunde vara ljust gula.Benämningen ”impressionism” härrör från Claude Monets målning Impression – Soluppgång (1872).
