Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen cirka 20–21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet cirka 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen cirka 22-23 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för astronomisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder till exempel i Sverige, Finland, m.fl. [källa behövs]
En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari.
En mer modern indelning är den klimatologiska årstidsindelningen, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10 °C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0 °C.Dagarna mellan vinter och vår kallas ofta för vårvinter, dagarna mellan vår och sommar brukar kallas försommar och när sommaren övergår i höst talar man om att det är sensommar. Någon vedertagen term för höstens övergång i vinter finns inte i rikssvenska. I östsvenska och norrländska dialekter används ibland orden vårsommer, höstsommer och höstvinter för övergångsårstiderna, i tillägg till vårvinter.
