I Sverige användes den julianska kalendern fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska kalendern som idag används i Sverige och övriga västvärlden. Det är en solkalender, så att vårdagjämningen och säsongen faller på samma position i kalendern. Andra kalendrar är månkalendrar, eller en blandning mellan båda systemen, lunisolarkalender.
Antika makedoniska kalendern (lunisolarkalender)
Aztekkalendern
Babyloniska kalendern (lunisolarkalender)
Bahá'íkalendern (även Badíkalendern, solkalender)
Bysantinska kalendern
Den buddhistiska kalendern
Franska republikens kalender
Gammalgrekiska kalendern (lunisolarkalender)
Gammelnordiska kalendern
Metons cykel (lunisolarkalender)
Gregorianska kalendern (solkalender)
Japanska kalendern
Judiska kalendern (även Hebreiska kalendern, lunisolarkalender)
Julianska kalendern (solkalender)
Kinesiska kalendern (lunisolarkalender)
Mayakalendern (solkalender)
Muslimska kalendern (även hedjrikalendern, månkalender
Persiska kalendern (solkalender)
Romerska kalendern
Sakakalendern
Sovjetiska revolutionskalendern
Svenska kalendern
Zoroastriska kalendern
Kurdiska kalendern
Den antika egyptiska kalendern
Holocen era /-kalender
Jomon-era
Internationella evighetskalendern
Världskalendern
Kalendern var under främst 1800-talet en speciell genre inom litterär och kulturell "folkläsningssträvan". Det fanns en uppsjö med kalendrar som ofta utkom en gång per år och innehöll de mest skilda bidrag, både litterära, historiska och naturvetenskapliga. Två av de mer populära kalendrarna i Sverige var Svea och Nornan.
Ordet kalender kan också syfta på en förteckning, till exempel Adelskalendern eller Taxeringskalendern.
