Arkitektur avser allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Arkitektur är också läran om formgivning av i första hand byggnader. Det är emellertid ett multidisciplinärt ämnesområde som verkar mellan konst och vetenskap och även omfattar landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet, Vitruvius' "Tio böcker om arkitektur", är arkitekturens kärna balansen mellan Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas). Den svenske arkitekturhistorikern Elias Cornell sammanfattade, för sina arkitekturstudenter vid Chalmers tekniska högskola, vad arkitektur handlar om i meningen "Estetisk organisation av praktisk verklighet."
Sedan renässansen räknas arkitektur till de sköna konsterna.
Ordet arkitektur används också inom till exempel datavetenskap och avser då den övergripande strukturen hos ett system.
Etymologi och tillämpning av termen
Ordet "arkitektur" kommer via latinets architectura från grekiska αρχιτέκτων (architekton), "byggmästare". Av kombinationen αρχι- (Archi-), "hövding" eller "ledare" och τέκτων (tekton), en "byggare" eller "snickare".
Medan den första tillämpningen av ordet "arkitektur" hänför sig till byggd miljö har i begreppets förlängning termen kommit att beteckna konst och disciplin för att skapa en verklig (eller sluta sig till en antydd eller skenbar) plan av något komplext objekt eller system. Termen kan användas för att beskriva den underförstådda arkitekturen av matematik eller av abstrakta ting som musik, den tydliga arkitekturen av naturliga objekt, till exempel geologiska formationer eller strukturen i biologiska celler, eller den uttryckligen planerade arkitekturen av föremål som människan tillverkat som mjukvara, datorer, näringsliv och databaser, utöver byggnaderna.
