I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även
siderisk månad = 27,3217 dygn i förhållande till stjärnhimlen
anomalistisk månad = 27,5546 dygn i förhållande till perigeum
drakmånad = 27,2122 dygn i förhållande till omloppsbanans uppstigande nod
tropisk månad = 27,3216 dygn i förhållande till vårdagjämningspunkten
Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.
Månadernas namn skiljer sig avsevärt i finskan.
I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsäga månens gång i tiden och månkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämnt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i de mesoamerikanska mayakalendern och aztekkalendern.
Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, har tolv månader:
Januari, 31 dagar
Februari, 28 dagar, 29 vid skottår (se även 30 februari)
Mars, 31 dagar
April, 30 dagar
Maj, 31 dagar
Juni, 30 dagar
Juli, 31 dagar
Augusti, 31 dagar
September, 30 dagar
Oktober, 31 dagar
November, 30 dagar
December, 31 dagar
Franska revolutionskalendern föreslogs under den franska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan 12 år från sena 1793.
