Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltiga. Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik, och har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll. Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles första systematiseringar av så kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet två premisser.Modern logik, såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik är en abstrakt vetenskap som har kopplingar till datalogi, lingvistik och kognitionsforskning. Matematiken är dock det närmaste studieområdet för logiken eftersom exakta definitioner, bevis, abstraktioner och formalism är fundamentala för båda vetenskaperna.
Till en början handlade den moderna logiken om den nutida motsvarigheten till Aristoteles' idéer: Deduktion i formella system med hjälp av formella språk. Språk som tidigt studerades var satslogiken och predikatlogiken. Inom ramen för dessa kunde man ge exakta definitioner av begrepp som sats, härledning och logisk konsekvens. Senare fick logikerna en djupare insikt om språkens möjligheter och begränsningar. Det logiska studiet av metoder och system som tillämpas inom logiken har gett upphov till många nya grenar av logiken och till fundamentala begrepp som avgörbarhet och fullständighet.
Ämnesområden inom logik
Studiet av olika formella system, satslogik och predikatlogik med flera, deras olika tillämpningar samt härledningar inom dessa.
