liturgiskt år - Välj ett pussel att lösa

Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan.. Kyrkoårets äldsta grund är firandet av Kristi uppståndelse varje söndag. Ur detta växte kyrkoåret successivt fram, under några hundra år efter Jesu liv och i dag finns både likheter och skillnader mellan olika samfund.Västkyrkans och östkyrkans traditioner, och därmed även deras kyrkoår, skiljer sig något. Kyrkoåret i Svenska kyrkan, landets största kyrkosamfund och dess tidigare statskyrka, är en variant av det västkyrkliga kyrkoåret, och största delarna är därför identiska med Katolska kyrkan, Anglikanska kyrkan samt ett antal mindre samfund som stammar ur någon av dessa kyrkor. Katolska kyrkans kyrkoår innehåller förpliktade helgdagar, då en utövande katolik förväntas gå i mässan. Samtliga söndagar är också förpliktande, men vissa helgdagar anses extra viktiga att närvara vid. Olika helgdagars status kan skilja mellan olika delkyrkor; nedanstående gäller inte alla unierade kyrkor. Vilka helgdagar som är förpliktande varierar även i viss mån mellan olika stift. 8 december – Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet, d.v.s. Den obefläckade avlelsen 25 december – Juldagen, Herrens födelse 1 januari – Maria, Guds moders högtid 6 januari – Epifania, Herrens uppenbarelse 19 mars – Sankt Josef Rörligt datum – Kristi himmelsfärd Rörligt datum – Kristi kropps och blods högtid 29 juni – De heliga Petri och Pauli dag 15 augusti – Jungfru Marie upptagning i himmelen 1 november – Alla Helgons dagDagarna kan förskjutas till närmaste söndag.