Hacienda är ett spanskt ord för (en större) lantgård, lantegendom, gods eller kreatursbesättning. Det är ett förekommande ord i Latinamerikas spansktalande länder, och fenomenet fanns även i Filippinerna. Motsvarande ord på portugisiska är fazenda.
Historik
Bakgrund
Haciendasystemet växte fram som en följd av Spaniens och Portugals erövring av det som efter dem kom att benämnas Latinamerika. Parallellt med européernas erövring av kontinenten decimerades den inhemska indianbefolkningen, vilket ledde till att stora markområden blev herrelösa och sedan förlänades eller ockuperades av makteliten hos de iberiska erövrarna. Denna maktelit kom sedan att härska i regionen fram till modern tid. Hernán Cortés förlänades 1529 land i det som idag är Mexiko, som en av de allra första hacendados (godsägarna).
Funktioner och betydelse
Arbetskraften på dessa lantegendomar bestod av – i stort sett rättslösa – indianer, mestiser, svarta och mulatter. Makt- och arbetsfördelningen som utvecklades liknade i stora delar Europas medeltida feodala system.Även småjordbruken runtomkring var beroende av haciendornas resurser – vatten, betesmark, skogar, kvarnar med mera. Som del av den lokala makteliten hade godsägaren även ansvaret för en del myndighetsutövande och en roll som patriark.Haciendasystemet gynnades av att marken var billig, liksom arbetskraften.
