Gruppindelning av hundraser är grundad på släktskap och bygger även på den ursprungliga användningen av hunden, där även olika arbetssätt hos jakthundar bildar olika rasgrupper. Internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationale (FCI) fastställer rasgruppsindelningen och delar in hundraserna i tio olika grupper samt i sektioner under varje rasgrupp. Gruppindelningen följs även av Svenska Kennelklubben (SKK) och Finska Kennelklubben (Suomen Kennelliitto, FKK/SKL), vilka dock inte tillämpar underindelningen i sektioner. De nationella kennelklubbarna i Storbritannien, USA och Kanada är inte anslutna till FCI och tillämpar andra rasgruppsindelningar. Dessa klubbar har dock ett nära samarbete med FCI och avels- och utställningsutbytet är omfattande. Den konkurrerande amerikanska kennelklubben United Kennel Club (UKC) har inget samarbete med FCI.
1968-1994 tillämpades en särskild rasgruppsindelning av Nordisk Kennelunion (NKU), d.v.s. kennelklubbarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Dessa grupper var: Spetshundar, Drivande hundar, Fågelhundar, Brukshundar, Terrier, Vinthundar, Sällskapshundar och Dvärghundar.
Tidigare använde även FCI en annan gruppindelning än idag (ursprungligen antagen 1965): Vallhundar, Vakt-, skydds- och brukshundar, Terrier, Taxar, Jakthundar för högvilt, Jakthundar för småvilt, Stående fågelhundar (utom engelska raser), Stående fågelhundar av engelsk ras, Övriga engelska jakthundar och Dvärghundar.
Brittiska The Kennel Club (KC) delar in raserna i Hounds (drivande hundar samt sök- och spårhundar, inklusive vinthundar), Working dogs (brukshundar), Terriers, Gundogs (fågelhundar), Pastoral dogs (vallhundar), Utility dogs (sällskapshundar) och Toy dogs (dvärghundar).
