Jamaica (eng. uttal /dʒə'meɪkə/, sv. uttal /ja'majka/) är en önation ingående i Stora Antillerna i Karibiska havet, 234 km lång och som mest 80 km i nord–sydlig riktning. Ön ligger cirka 145 km söder om Kuba och 190 km väster om Hispaniola. Jamaica har nu till övervägande delen en afro-amerikansk befolkning, ättlingar till de människor som vita britter och spanjorer förslavade, men före Christofer Columbusankomst 1494 beboddes ön liksom de större grannöarna av det arawaktalande taínofolket, som invandrat från Sydamerika mellan 4000 och 1000 f.Kr. Denna ursprungsbefolkning kallade ön Xaymaca, vilket betyder "Landet av skog och vatten" eller "Landet av vattendrag". Ursprungsbefolkningen förslavades, mördades och nästintill utrotades, dels genom våld och sjukdomar som smittkoppor som de vita européerna drog med sig. Man saknade immunitet för sjukdomen då man tidigare ej hade blivit exponerad för den. Då förslavade Spanien massvis med människor från Afrika och tvingade dem utföra slavarbete i Jamaica. Arkeologiska fynd visar att delar av taínofolkets kultur överlevt.
